That Church Better Be On Fire...

...Är en charmerande blogg som drivs av ett par med en okuvlig glöd för mörka tongångar inom olika genrer.  

Så, H & M, hur började TCBBOF?

H: Det började med att jag hade snackat med en polare om att ha en recenssionsblogg inriktad på ondska och black metal. Sedan bangade han ur och saken rann ut i sanden lite.

M: Eftersom vi båda har mer eller mindre samma musiksmak, och är riktiga musikfascister för övrigt, så föreslog jag att vi skulle ta upp det istället. Så jag skapade en blogg en dag och sa åt H att börja skriva. Helt enkelt.

Var ni ett par då eller kom det sen?
H: Vi var förenade av hat och misär redan då.

Så man kan säga att bloggen är erat misärbarn då alltså?
M: Just precis. Vi vårdar den in i döden och så vidare.

Hur kom ni på namnet? Det är ju lysande.
M: Det var faktiskt min idé. Hardcorebandet Ruiner har gjort en låt som heter "That Stone Better Be On Fire", och vi tyckte det var helfestligt att byta ut "Stone" mot "Church". Just Ruiner är ett band som vi båda håller kärt, för övrigt.

Det är humor.

H: Det är så vi rullar. Så svart som möjligt, precis som en redig kopp kaffe.

Hur kom ni in på BM? Hade jag sett er på stan hade jag aldrig kunnat lista ut att ni gillade Peste Noire för att ta ett exempel. Om inte H hade haft på sig en patch eller något. Ni ser ju så hela, rena och söta ut. På min tid syntes det tydligt på folk.

M: Hahaha! Sedan födseln har jag gillat att vältra i ondska och skadeglädje, och har väl alltid lyssnat på deppig musik. En gång i ungdomen snubblade jag över BM och tyckte det var gött helt enkelt. Ondska och destruktivitet kombinerat med den intensitet som genren bär med sig fick mig att gå igång ordentligt.

H: Black Metal har som med mycket annat kommit på senare år för mig. I min frodiga ungdom var det mest hardcorepunk som gällde och då kände jag ett tvång att ha den rätta uniformen och allt vad det innebär. Nu för tiden är jag väldigt öppen för olika sorters genrer så det är väl därför man inte ser mig i patronbälte och långt svart hår. Även om jag är stolt ägare till en fin jeansväst med både Darkthrone-patch och Broder Daniel-pin.

Jag har en Broder Daniel-patch på en av mina västar. Brevid Burzum. När ska M skaffa väst då? Mycket viktigt!

H: Tro mig jag har poängterat det mer än en gång. Men för döva öron.
M: Jag har rätt mycket tonårstrots kvar och känner att jag inte vill klä mig som majoriteten av scenen. Det i sig tycker jag är jävligt punk. Så det så.

Jag får inte ha skinnväst för min hjärtevän, och helst inte patronbälte. Är det så att ni köpslår med varandra om sådant?
M: Om H snaggar sig så gör jag fan slut. Mer än så är det nog inte.
H: Så länge hon inte går över till att bli cybergothare är jag nöjd.

När vi ändå är inne på snaggade skallar... "Som Hitler, fast snäll", kan du utveckla det M?
M: Det är faktiskt ett citat ur en kort men intensiv och inte särskilt intelligent komediserie, och jag tyckte det passade bra. Om jag fick bestämma så skulle ju världen bli en jättefin plats. Massa glada djur skulle ströva runt överallt osv.

M jobbar ju i djuraffär och H målar djur. Vad har ni för favoriter?

M: Hästar, hundar, kaniner, ankor... Alla djur! Förutom krabbor osv.

H: Tjocka och gosiga djur. Djur som jag kan relatera till helt enkelt.

Vad är det H pluggar? Är det konst?

H: Du har gjort din research ser jag. Jag pluggar kulturvetenskap med musik som inriktning på Linnéuniversitetet i Växjö. Denna terminen har jag bland annat lärt mig det specifika i musiken i Gudfadern-filmerna och hur man känner igen en äkta jojk. Bara den mest nödvändiga kunskapen med andra ord.

Vad ska ni bli när ni blir stora då?

H: Jag siktar på att bli äldre och visare. Hade man kunnat jobba som mysfarbror hade jag nog satsat på det.

M: Jag kommer väl fortsätta att jobba med djur. Det kommer säkert sluta med att jag sitter i ett hus fullt av djur, och när jag dör så käkar de upp mig. The circle of life.

Det var då ett jävla mysande. Röks det mycket gås?

H: Man kan väl inte röka en gås heller? Tror M hade dödat mig om jag hade försökt mig på det.

Röka gås = slang för att röka hasch.

H: Jag förstod det men försökte skoja till det. Världen förstår sig inte på min humor.

Dessutom kan man säkert röka en gås...

M: NEJ!

Jag skulle vilja vara en Gavaschgås. Skulle inte ni? Gavasch är när man tvingar ner sprit i gåsens strupe för att levern ska svälla och bli härlig.

H: Det vore något. Då slipper man ju anpassa sig efter systemets öppettider.

Anpassa sig efter Systemets tider? Jag har minsann sett en bild där du har kryss på händerna...

H: Haha, ja man måste väl prova på allt? Men M fick mig att gå tillbaka till flaskan.

Så sant, så sant... M har ju en fäbless för Franska band. Hur kommer det sig? Några tips som man inte redan fått på TCBBON?

M: Jag kan ju inte ett ord franska, förutom "Mange de la merde!", men jag tycker att de på något sätt lyckas fånga så mycket mer i musikens atmosfär, än vad många andra lyckas med. Även om det naturligtvis finns det undantag.
Så småningom kommer det att komma upp fler franska dyrgripar på bloggen, men jag kan tipsa er om Mihai Edrisch, som redan finns på bloggen. Deras första skiva är helt kaotiskt bra.

Har ni kollat upp Quebec-scenen än då? Det är ju nästan Franskt...M: Dit har jag hunnit men det låter ju som om det vore något för mig. Har du något bra tips att börja med?

Allt därifrån. Forteresse, Malveillance, Akitsa och så vidare. Allt är typ bra.

H: Malveillance och Akitsa känner jag till lite. Funderade inte så mycket på var de var ifrån när jag hörde dem först men kan konstatera att det är bra grejer.

Malveillance har gjort flera covers på Ramones. Commando är dock bäst. Men, hur kommer det sig att ni valde att skriva på engelska?

H: Det minns vi faktiskt inte. Men jag antar att det var för att locka en så bred läsarskara som möjligt. Sen har vi till exempel gjort en intervju med det amerikanska bandet Vestiges och kommer säkert göra intervjuer med fler utländska band i framtiden så det ser väl mer tilltalande ut att köra på ett språk än att skifta, haha. Vi har faktiskt fler amerikanska läsare än vi har svenska för tillfället.

Det kan jag tänka mig. Är det tanken att det ska bli mer intervjuer i framtiden alltså?

H: Ja det är tanken i alla fall. De intervjuerna vi har gjort har varit populära och ett bra sätt att lära känna nya band och personer så det är ett koncept vi ska försöka köra mer på.

Pseudonymerna, hur kom dom till? Jag antar att H kallar sig Bestefar för att han är en mysfarbror fångad i en ung mans kropp eller?

H: Det kan man säga. Sen är det självklart en hyllning till Grotesco's sketch Bestefar og jeg.
M: Nu kommer fransmännen in i bilden igen. Det franska bandet Celeste har ju ett album som heter Mortenee(s) (som ska betyda dödfödda, om jag förstått det rätt, sjukt BM), och jag tyckte det var lite fyndigt att låna det. Sedan är ju den första och den sista bokstaven i Mortenee samma som i mitt riktiga namn. Svinhäftigt.

Så det här med att ni är lite hemliga och anonyma, beror det på att musiken ska hamna i fokus eller?

M: Njäe. Varken jag eller H har ett behov av att synas. Så det har bara blivit så. Vi är ju inte superanonyma heller, det är ju lätt att ta reda på vilka vi är. Sedan så tycker vi ju faktiskt att musiken ska vara i fokus också. Det är ju en musikblogg trots allt.

Vi måste prata om H´s tatuering. Geten alltså. Hur reagerar släkten?

H: Min käre mor blev lite förskräckt samtidigt som hon tycker det är lite spännande, fast det vill hon inte riktigt erkänna. Den som har reagerat mest är faktiskt min syster, allt ska vara så jävla vuxet hela tiden. Men huvudsaken är att Rolf, som han heter, mår bra och frodas. Kommer komma till lite färg fram mot hösten om allt går som planerat.

Vem är det som har gjort den? Jag är mäkta avundsjuk, för en gångs skull.

H: En god vän vid namn Kalle, som tidigare jobbade på Slim Kim Tattoo i Sölvesborg. Det är han som både ritat och tatuerat.

Har han någon hemsida?

H: Det verkar han inte ha, tyvärr. Han är för cool för det. Tatuerar bara sektmedlemmar.

Hur är det med M då? Inget bläck där?

M: Nej... Fast jag har sagt att det ska bli av i typ 4 år nu. Jag vet vad jag ska ha för motiv, men är inte riktigt säker på placeringen.
H: Med andra ord, hon är en fegis.

Haha, men när hon ju väl gör det kommer hon ju säkerligen torska...Hur bestämmer ni vad ni ska skriva om? Sitter ni och har mysiga redaktionsmöten eller skiter ni blankt i varandras åsikter och bara kör på? På SS gör vi båda.

M: Vi har väl aldrig haft någon riktig konflikt, varken över bloggen eller vårt privatliv, så man kan väl säga att vi tänker ganska lika. Därför tuffar vi bara på. Fast jag skulle önska fler mysiga möten med kakor och så vidare.

Är ni vegetarianer båda två? Annars kan det ju lätt uppstå konflikter runt kosthållningen...

M: Japp, och det är rätt skönt. H tycker dessutom att det är kul att stå i köket, och är duktig på det också, så där är det minimalt med konflikter.
H: Bara jag lagar potatismos någon gång då och då så är hon nöjd. Men målet är att lära henne äta svamp, hon är en kräsen stadsbo.

Att H vänsterbloggprasslar med Misärmanufakteriet då? Är det ett problem eller får H också vara med om hon vill? Jag ser fram emot att se hur den bloggen kommer arta sig.

H: Misärmanufakteriet är något jag har tänkt på länge. Meningen är väl att den inte ska vara så strikt som TCBBOF utan innehålla lite allt möjigt som intresserar mig. Jag är själv förväntansfull över hur den bloggen kommer att ta form och det är nog inte helt omöjligt att M får vara med på ett hörn.
M: Jag lär med all säkerhet gästblogga lite, så det är inga problem.

Jag gillar namnet. Det ligger bra i käften.

H: Ja, jag är själv ganska nöjd med det. Jag brukar inte vara så kreativ när det gäller sådana saker, men man har väl sina ljusa stunder.

Så det är tänkt att den ska handla om lite allt möjligt?

H: Fokusen kommer ju med största sannolikhet ligga på musik men det kommer säkert dyka upp lite annat skoj. Känner jag för att skriva om en bra film jag har sett kommer jag säkert göra det till exempel.

NCF tycker att ni är "Black Metal Hipsters", vad har ni att säga om det?

H: Vilket fack folk väljer att placera oss i är upp till var och en. Känns lite som att vem som helst som intresserar sig för "smal" musik klassas som hipster nu för tiden. Nu vet ju inte jag exakt vad NCF syftar på men jag anser att bra musik är bra musik. Att ett band som tex Deafheaven har hoppat på trenden att spela black metal och ligger på ett stort bolag som Deathwish gör inte mig så mycket så länge musiken i sig är bra.
M: Och jag instämmer väl. Det är lite roligt med sådana påståenden också, såvidare det inte är ren smutskastning. Hurra för yttrandefriheten och så vidare.

Så, nu ska jag lämna er ifred. Har ni något att tillägga eller?

Nej, men tack för intervjun och för visat intresse. Du är en trevlig prick osv.

Tack själv. Om ni av någon anledning vill kontakta TCBBOF så gör det här, antar jag.

//P.I.G.

Wugazi

Jag vet, det börjar bli tjatigt med mashups, men det här håller samma klass som The Grey Album, tro mig. Förutsättningen för att man ska kneela, worshipa och silentscreama till det här är ju att man älskar Fugazi lika mycket som man älskar Wu. Gör man inte det kan man ju skita i att kolla upp Wugazi och Fuck Off And Die In Fire som det sig bör. Stort tack till J för tipset!
//P.I.G.

Fyndig bildtext här? Pallante snubbe...

Wugazi • 13 Chambers by WUGAZI

Alone As Owt

SeedStock Records låter meddela att de släpper White Medal's nya giv Alone As Owt, för det ganska facila priset 14 USD (och med tanke på vad dollarn står i...).

Det har även kommit en ny Raspberry Bulbs-kassett (RB Tries Again) som tydligen innehåller en helt ny låt samt 5 alternativa tagningar av gamla spår. Tydligen är allt inspelat med ett helt band och med bättre/proffsigare ljud. Ska bli spännande att se hur det låter på många sätt, eftersom RB ju mest är att klassa som metal pga ljudbild och 'guilt-by-association'.

För övrigt så såg jag Pyramido på Grundbulten igår. Jävla bra band och jävlar vad de kommer till sin rätt live.

/NCF

"Atrocities triumph/Asceticism sacrificed"

Måste bara ge er ett tips om ett band och en skiva jag upptäckte häromdagen: 'Häxan' av polska Cultes des Ghoules. Skivan ska tydligen återsläppas av Hells Headbangers och kan provlyssnas lite på här.  Annars finns den att ladda ner där du vanligen laddar ner halvobskyr BM.

Hur låter det då? Enligt HHR så måste man förbereda sig på " mesmerizing occult black metal filth far beyond the copious norm" och det är väl lite halvrätt. Skräckel-BM i Tormentor/Mortuary Drape/Cauldron Black Ram-anda. Andra har nämnt Varathron och Necromantia som influenser. Det låter gammalt, skitigt, Blåkulla, dammigt, öststat utan nazism, Transylvanien, stumfilm, ockult, Lovecraft, mögligt, reverbigt, katakomber, Nosferatu, midtempo, förfall.

/NCF

Band Of The Week

Jaha, egentligen kändes det väl bara som en tidsfråga innan den här hemsidan blev en realitet men nu är den iallafall igång. Skönt att man nu kan bojkotta myspace för all jävla framtid helt totalt. Nästan.
//P.I.G.

(NS: Spotlicks - Sitter i Skiten)

Raspberry Bulbs - Nature Tries Again

Släpps i mars. Limiterad till 500 ex. Går att förboka här.

The new album by Raspberry Bulbs, like a dip in a very cold lake, takes a second to get used to. It's not something comforting, it's something that demands you go down to its own level in order to truly feel it. However, down there, the temperature more represents the actual weather rather than the artifical comfort we surround ourselves with. So it makes sense that amongst the song titles is 'Life on the Level', which begs the idea of looking beyond a familiar vision to try and reveal something horrible and fascinating, with an emphasis on the trying. There is no success here. No success in being honest, truthful, or achieving a real understanding, but at least an honest attempt. That's what the album does, it attempts to be true in its portrayal of emotion and the mystery of life both in lyric and in sound.

In terms of the songs, 'Nature Tries Again' doesn't stray far from the road that RB has already marched down. If anything these 8 songs are further stripped down and represent a move to make more concise pop music while borrowing aesthetics from the most extreme of other music genres. Don't get me wrong, this album is really rough, yet it should still echo some familiar (im)purity.

/NCF

ACHTUNG STOCKHOLM!

På torsdag, dvs. 20110210 så spelar Bob Wayne på Lilla Hotellbaren alldeles gratis. Kom dit i tid. Det är över innan 22:00.

Bone Awl - Bowing Heads

Nere i Berlin så köpte jag Bone Awl's nya kassett-EP, Bowing Heads. Den var lite sisådär att komma in i, men nu kan jag nog ärligt talat säga att det är det bästa de släppt förutom Meaningless Leaning Mess. Vilka jävla låtar, alltså. Även låten Bowing Heads, som jag först tyckte var jävligt enahanda, är fruktansvärt bra/rätt. Och den är fortfarande ändå sämst. Hursomhelst, sagda kassett var (och är) limiterad till 100 exemplar och totalt slutsåld vilket naturligtvis har haussat upp alldeles för många. Om jag inte minns helt fel så gick den för över 30 dollar på ebay alldeles nyss. Men! Precis enligt vad som verkar ha varit planen från början så kommer den nu (eller snart) släppas på vinyl, av eminenta italienska bolaget Iron Tyrant. Man lär ju skaffa den också. Antagligen blir det en tolva, men vi får se. Jag hoppas personligen på en tiotummare, men tror inte att det kommer hända.

Kolla in där och hos SeedStock för mer info.


/NCF

616, The Number of the Beast

SS hade 616 besökare igår. Det glädjer mig mitt i min extremt febriga skitförkylning, kanske inte så mycket på grund av min narcissistiska ådra, utan mer för att det finns folk som uppskattar allt vi på SS tar upp här. Fetpepp! Vi kör lite rekommendationer på det.


Misantropic - Thrashinfluerat svinbra punkmangel från Umeå. Upptäckte dom efter att ha läst Sikas lysande blogg. Gamla medlemmar från Personkrets 3:1 tydligen.

Thorr-Axe - Charmiga tungtungkillar från Indiana. Hur jävla grym är inte videon deras liksom?! Och bandnamnet dessutom. Tack till Onbird för den upptäckten.


Reindeerspotting - Dokumentär om en ung subutextorsk från Rovaniemi. Gillar man Finsk misär, konstant syntetopiatskjutande och naiva små narkomaner är den här ett måste. Bäst är när killen får tag på heroin, och utbrister "Pålle, Pålle, Pålle!!!" Som alla vet är ju Pålle slang för horse på Finska. Ei Leiki.

Lilla Lovis- Lysande musik, lysande blogg. Man blir glad och nästan lite småförälskad i tjejen. Megamegaextraplus i kanten för att hon släpper sin sjua på Ägg Tapes & Records. Jag hoppas på att hon blir hur stor som helst.

World´s Greatest Dad - Tänkvärd komedi om att ingen saknar kossan förrens båset är tomt. Låt er inte avskräckas av att det är bergsapan Robin Williams som innehar huvudrollen. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att filmen bjuder på ett av dom skönaste, hatiska pervsen på länge. Daryl Sabara säger jag bara, vicken snubbe.


Lolpics.se - Enbart för bilden du ser nedan. All hail the Dark Lord Keanu!

Das is alles, för nu.
//P.I.G.

(NS: Lilla Lovis - Spottar Aldrig Ut)

DEATHKULT OPEN AIR 2011

DEATHKULT Open Air 2011
03/06/2011 - 04/06/2011
Mitteldeutschland/East Germany
only Black & Death Metal !!!

Confirmed bands:

ARCHGOAT (FIN)
ANTAEUS (F) - exclusive show!!!
NECROS CHRISTOS (D)
ZARATHUSTRA (D)
DEAD CONGREGATION (GRE)
ESSENZ (D)
DUSKEN (D)
CHAOS INVOCATION (D)

Mer info här och här. Det ryktas om att även Urfaust ska spela, men inget är bekräftat än.

/NCF

Dust In The Fallen Face

Raspberry Bulbs har, via Hospital Productions släppt en ny kassett (limiterad till 100 ex.) vid namn "Dust in the Fallen Face" (eller "Lone Gunmen". Man vet inte.). Den är bra. Minimalistisk, skitig, punkig black metal. Ladda ner kan man göra här.

/NCF

The Smell of Death is Ever Near

I höst släpper Stench sin fullängdare och den lär låta jävligt speciellt men jävligt bra, om man ska döma av smakprovet de har lagt upp på sin myspåse. Dödsmetall som låter gammalt men inte som särskilt mycket annat jag har hört - jag får t o m av någon anledning vibbar av gammal 90-tals BM.

/NCF

Death and Darknes Buries All!

Uppsalas Metal of Death-stolthet Degial låter hälsa att ett smakprov från kommande EP:n "Death and darkness, buries all!" ligger uppe på myspåsen. Bra dödsmangel i tidiga Morbid Angel/Necrovore-skolan. När EP:n i fråga kommer verkar inte vara bestämt ännu, men tydligen ska Bloodharvest släppa den.

För de mer fåfänga av er därute så finns det även Degial-särkar till salu. Mer info på myspacen, men såhär ser de ut:

Köp och lyssna. Such is the law.


/NCF

"The smell of Death was ever near"

Tidigare nämnda Lawless Darkness finns tydligen att ladda ner (Inserta gammal länk här) påstås det. Borde funka men jag har inte haft tillfälle att pröva själv.

/NCF

Sede-utgåvans omslag, sägs det.

Vinyl-utgåvans omslag, sägs det.

Gutripper

Blev just tipsad om ett gammalt bortglömt amerikanskt band: MACE från Seattle, som spelar någon form av thrash metal möter hardcore (crossover som det så ofta kallas. Fast tufft och inte töntigt.) med en viss nuclear holocaust/postapokalyptisk krigare-känsla. Lyssna, dyrka och införskaffa sedan "Process of Elimination" (1985) och "The Evil in Good" (1987).

Alltså, ni ser ju hur tufft det här bandet är.

/NCF

Whipped To Death

Med tanke på Akitsa-inlägget här nere så tänkte jag att jag måste tipsa om Ash Pool (kopplingen är att Dominick i A.P. (och Prurient) driver Hospital Records, som har släppt Akitsa.). Bra jävla skit. Rått som satan. Texter om smisk, våld, satan, döden och hat. Folkmusikinslag som inte är helt nazigay. Kanske lite melodiösare/mindre rock än vad jag brukar uppskatta, men helt solklart ett band som förtjänar att ni lyssnar på dem. Nerladdningsbara skivor hittar ni här, provlyssnar gör ni här och beställer skivorna gör ni här (naturligtvis tillsammans med nya Akitsa och The Grey Wolves "Judgement" CD).

/NCF