skip to main |
skip to sidebar
Belfagor Måste Tala Om... Loke Ur Ett Nytt Ljus Av Jan Ekermann
Många är frågeställningarna kring vem Loke i den fornnordiska
mytologin egentligen var. Mången forskare har försökt hitta en vettig
förklaring till hans egentliga natur. En som ägnat 20 år av sitt liv åt
detta är den från Norrköping härstammande författaren Jan Ekermann. I
tre böcker har han grävt i historiens mest vanskliga hörn för att
presentera en helt ny hypotes om jättesonen Loke. Hans första bok kom ut
2004 och heter Hagtornsgåtan. I den presenterar han en hypotes om att
Loke dyrkades vitt och brett i Nordeuropa vid sk. hagtornslundar där det
offrades i hans ära. 2007 utgavs så hans andra bok i serien. Den heter
Lögardagsgåtan och ställer frågan varför alla andra veckodagar bär namn
efter gudar, sol och måne medan Lördagen påstås bära namn efter den dag i
veckan då man tvättade sig extra noga. Ekermann menar att Lördagen
egentligen är Lodurs dag, Lodur varande ett äldre namn på Loke. 2014 kom
hans sista bok i ämnet ut och heter Snorre Sturlasson. Den utgår ifrån
att Snorres Edda beskriver Loke som en oviktig gud för att Snorre var
kristen och ville inte hamna i onåd med kyrkan. Som en lärobok i
skaldekonsten var det ju inte författarens uppgift att hålla sig till
sanningen alltid heller. Hellre ville han behålla sin maktposition och
kyrkans gunst. Jan Ekermann menar att Eddan mörklägger Lokes sanna
natur. Lördagen heter Dies Saturni på latin. Det är då konstigt att
nordborna inte hittade någon gudom med samma dubbelnatur som romarnas
Saturnus, eller grekernas Kronos. Eller gjorde de det? Lodur, som nämns i
Völuspas skapelseberättelse är sannolikt ett äldre namn på Loke. Om man
ser likheterna mellan Saturnus och Loke torde det vara uppenbart att
nordborna hade en motsvarighet till denna gud med dubbelkaraktär. Bägge
gudar har extrem dubbelnatur. Saturnus var av Titanernas ätt medan Loke
var av Jotuns ätt. Bägge fjättrades i underjorden och bägge var
överlägset intelligenta. Till råga på detta var båda sedda som
personifieringar av Satan av den kristna kyrkan. Det är inte svårt att
omvandla Saturnus till Satan och icke heller att omvandla Loke till
Lokifer/Lucifer. I den del av Eddan som heter Skaldskaparmal nämns Lokes
moder vid två namn; Lafey och Nal. Lafey betyder lövträd och Nal
betyder nål. Här närmar vi oss hypotesen att, precis som Saturnus
firades och dyrkades av romarna, att namnen på Lokes moder symboliserar
lövträdet hagtorn med sina nålvassa törnen och att hagtornsträden därmed
var var Lokes heliga offerträd precis som t.ex eken var Tors heliga
träd. Dvs, Loke firades och dyrkades såsom alla andra storgudar. I
folktron har traditionen om att häxor och troll uppmärksammats vid
hagtornslundar hållits vid liv medan forskare inte har brytt sig om att
leta fram bevis på att de varit tillägnade en speciell gud, storguden
Loke, som Jan Ekermann ger logiska och övertygande förklaringar om. För
den som är intresserad av att lära sig mer om hans revolutionerande
teorier föreslår jag att införskaffa alla tre böcker. De är utgivna av Förlag Credendum och är fullspäckade med intressanta teorier ur ett nytt
ljus.
//Belfagor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar