Just detta bekymmer kan vara en ångestframkallande faktor för många föräldrar (i alla fall de mer blödiga typerna), just känslan av att störa sig så mycket på sina barn att man helst av allt vill hiva ut dem genom fönstret. Vad ska man göra?
Lösningen på dilemmat heter child swapping. Ni känner säkert igen begreppet från swingervärlden, wife swapping, där man i all vänskaplighet byter fruar med varandra för att sätta krydda på tillvaron (även detta är något jag rekomenderar varmt, upplys dock gärna er fru om detta innan, annars riskerar ni att hamna i samma typ av ex-familjesituation som undertecknand). Tanken med child swapping följer samma princip: när du känner att du börjar tröttna på ditt skräniga barn så byter du tillfälligt ut det mot någon annas vidriga skitunge.
Det eftersökta effekten är helt enkelt att du saknar ditt eget barn och inser hur bra du faktiskt har det.
Så här gör du:
Gå till valfri lekplats, helst en i innerstan eller i något rikemansghetto. Släpp lös ditt/dina egna monster och börja spana efter den vidrigaste ongjävel du kan tänka dig. Om du är osäker på hur en sådan ser ut så följer här en checklista på vad du ska hålla utkik efter:
Pottfrisyr
Pullover eller piketröja
Sandaler
Manchesterbrallor
Alltid snorig
Vid höst/vår: en scarf runt halsen
Den obligatoriska pottfrillan
Det finns inget vidrigare och obehagligare än ett sådant barn. Sprugna ur den övre medelklassen med curlingföräldrar och hönsmmammor (och pappor) finns det inga ungar som har gällare och gnälligare röster, inga ungar vars frisyrer är lika anstötliga och skakar när dem springer, inga ungar som är mer bortskämda och gnälligare än dessa.
Stjäl kräket. Ta hem det och försök vara en tålig och kärleksfull förälder till det (utan att ta fram livremmen). Du kommer att stå ut i max en timme innan du vill slå ihjäl kräket och du saknar dina egna barn.
Följ dina impulser, dränk ungen (en död borgare är trots allt en bra borgare oavsett ålder) och bege dig ned till närmaste polisstation för att hämta ut dina egna stackars barn som stått där och gråtit tyst och undrat var mamma/pappa tog vägen.
Sådär, nu har jag lärt er hur man kan bli en bättre förälder. Förhoppningsvis blir världen en lite bättre plats efter den här artikeln.
"Fråga inte vad du kan göra för din familj, fråga vad för hemskheter din familj kan utsätta dig för"
På återseende //JSS
Din snubbe med knifven? Gillart, gäller att lära dem i tid.
SvaraRaderaI övrigt gillar jag idén. Skulle nog kunna bli en grej på riktigt om man drar ner lite på olagligheterna.
Det är JSS avkomma på bilden, ja.
SvaraRadera//P.I.G.