onsdag 30 januari 2013

The Heavens Cry Out For The Devil's Blood!




Nyligen nåddes vi av ett oväntat och förbryllande dödsbud. The Devil's Blood har lagts i graven av bandets två mest prominenta medlemmar: Selim och Farida Lemouchi. Avslutet är abrupt, korthugget formulerat och ger snarare upphov till fler frågor än det besvarar. Att spekulera i anledningen är en ovärdig syssla lämpad blott för skvallerpressen. Vad vi vet är att The Devil's Blood efterlämnar en fantastisk musikalisk och konstnärlig skatt som finns till för oss att förvalta och hylla i evig tid.

I min mening var det tvivelsutan live som The Devil's Blood kom till sin fulla rätt. Spelningen på Tantogården den 13 december 2008 kvarstår som en av mina starkaste liveupplevelser någonsin, och är ett bevis på musikens förmåga att transcendera det för oss fysiskt uppenbarade. Spelningen på Kafé de luxe i Växjö 2010 var minst lika minnesvärd. I den lilla källarlokalen uppgick antalet hängivna besökare till knappast mer än 60 till 80 personer, trots detta spelade bandet i inte mindre än 90 minuter och drog vansinnet till bristningsgränsen.

Karaktäriserande för The Devil's Blood kan sägas ha varit deras kompromisslöshet och allvar. I musiken, det intelligenta artistiska uttrycket och det djupt rotade sataniska budskapet var det en ”allt eller inget”-mentalitet som gjordes gällande. Så även intill slutet. Min förhoppning är att kompositören SL låter sin talang få utlopp i en annan ännu okänd form i framtiden, men i dagsläget är allt vad vi kan göra att falla på knä och dyrka inför altaret som är The Devil's Blood.

HAIL THE DEVIL'S BLOOD!

// CK Warlust

2 kommentarer:

  1. Är inte CK Warlust ett melodifestivalband från Slovenien?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte Preben en stol från IKEA?

      Radera