Terminal Spirit Disease/Blessed Are The Sick (pt II)

Hail på er alla 3000+  månatliga läsare/besökare/stalkers. Pga sjukdom och otaliga visiter på SöS så har jag varken kunnat, velat eller orkat med att skriva en endaste rad här på SS. Vad som är problemet lönnfeta gubbkropp vill eller orkar jag inte heller gå in på, dom som måste veta vet redan och det räcker så. Sådeså. Så nu har jag tagit en mycket välbehövlig semester från allt vad stress och Stockholm heter. Inte det att jag är trött på stan i sig själv, det är folket jag är trött på. Folk spekulerar och och snackar så mycket så att man skulle kunna tro att hela Stockholm är en stor jävla syjunta. Skönt att få slippa skiten över sommarn åtminstone.

Tack till alla som stöttat mig. Ni vet vilka ni är och jag älskar skiten ur er.
Jag vinner inte jämt, men med vänner som er så förlorar jag aldrig.

Alla mina sjukhusvistelser genom livet har bara framkallat ågren, i min släkt hospitaliserar vi oss knappast frivilligt utan uppsöker enbart sjukvård när vi blivit knivhuggna, fått EP-anfall eller när vi helt enkelt måste. Den här gången hade jag inte så mycket ågren eftersom min rumskamrat var en av dom absolut skönaste lirarna jag träffat någonsin. En 61-årig ungrare som kom hit från ett läger i Österrike 1969. Hans dröm var egentligen att flytta till Australien, men Sverige tog emot folk mycket fortare och han ville bara därifrån så fort som det bara var möjligt. Sedan blev han kvar. Han skyller på haschet och all syra han droppade, samt hävdar att han enbart tar tjack för "att piggna till" som han så vackert beskrev det. En del av mig tror på honom angående det, han lider av svår depression och har till följd av det blivit apatisk, sängliggande och lider av svår social fobi. Så att han ville prata med mig var mycket ärande må jag säga. Och som vi pratade. I dagar och dagar. Om Nietzsche, religion, antikosmos, frimureri, Illuminati, hippies, politik, musik, sionism och i stort sett varenda, från min skeva synvinkel sett, intressant ämne som finns att diskutera. Allt utom vad vi led av för åkommor och anledningen till varför vi var på sjukhus. Jag höll fan på att dö när han frågade om jag var Satanist och om jag gillade Entombed. Kalla mig mer än gärna fördomsfull, men jag misstänker att 61-åriga gamla Ungerska kommunisthippies inte direkt är Entombeds målgrupp.

Så en dag när jag vaknade sent var min nyfunna kamrat bara puts väck. Borta med vinden. Och på grund av sekretessen så kunde varken läkarna eller sjuksystrarna berättat vad som hade hänt. Helvete. Jag tänker på dig Robert, var du nu än befinner dig. Om du fortfarande är i lifvet hoppas jag verkligen att våra vägar korsas någon gång i framtiden.  

Thanks And Praise to NCF för tischan

Jaja, nu går vi vidare och uppdaterar läsarskaran om vad som har hänt mellan vansinnet och sjukhusvistelserna...

• Fått en sjuuukt snygg Swastikabeprydd Bone Awl-tischa av NCF. Anledningen till att jag suddat ut den orättvist behandlade symbolen från bilden är att det blir sådant jävla liv på alla PK-dårar och jag orkar inte med att det snackas ännu mer bakom min redan knivhuggsärrade rygg. Alla som känner mig vet att jag är långt ifrån någon nazist. Ni andra kan Fuck Off And Die In Fire okei? Det kan dessutom tilläggas att Bone Awl inte heller är några nazisympatisörer.

•  Käkat ostfrallor och Millanposat hemma hos min barndomsvän Micke K. Micke gjorde en gång i tiden fanzinen Peerless och Seaside om det ringer några klockor? Jag tjatar på karln att han ska börja skriva för SS, men hitintills har han varit rätt svalt inställd. Fortsätter han såhär och kämpar emot så blir jag tvungen att ta till det tunga artilleriet och muta karln med Heineken, någon Star Wars-pryl eller något annat han är sjukligt svag för. Han har åtminstone lovat att intervjua WÆE
  för SS räkning. Vi får hoppas på att det ger ultraslackern himself mersmak.
  

  Ostfrallor och Millanposande i goda vänners lag

• I stort sett lagt ner internetnörderiet. Internet äter upp din hjärna. Så jag har kuttat ut forumet jag hänger på, använder endast fejsbookkk när jag absolut behöver (vilket iofs är typ jämt i och med att jag nästan alltid är utan telefon), MSN har jag helt slutat använda och har nästintill slutat läsa bloggar. Vilket i och för sig inte varit ett så stort problem då jag aldrig läst särskilt mycket bloggar. Jag skiter liksom i vad du och din mamma och fan och hennes moster tycker och tänker. Det är vad JAG tycker och tänker som är viktigt. Sådeså.    

WÆE, bra skit! 



•  Missat massa konserter. Vilket kanske inte gör så mycket då jag är så trött på folk i största allmänhet. Pyramido på Grundbulten ångrar jag dock mer än lite att jag inte gick på. Pyramido har förresten släppt sin andra fullängdare betitlad Salt. Har bara hört ett par låtar från den, men jag utgår stenhårt från att resten av plattan slaktar det mesta. Räkna med en intervju med grabbarna här på SS inom en snar framtid. På tal om spelningar, East LDN-grabbarna Newham Generals gästar AOD nu på fredag. Så bor man i Malmö så är ju helgen räddad.
• Upptäckt Norrköpingsbandet Skraeckoedlan alldeles för sent. Genom en bandmedlems flickvän. Jag skyller på att jag börjar bli gammal och har tappat kollen. Skraekoedlan har nyligen släppt sin fullängdsdebut Äppelträdet som jag uppmanar alla att kolla in. Eller lyssna in. Skitsamma. Dom svänger katten.
• Skaffat en ny hårdroxxxvezt. Vintage sjuttiotalare från Gul & Blå. Fonzie. Bara namnet gör ju att man blir pepp liksom. Nu jävlar ska det pysslas med patchar och helvete.
• Lyckats med att slita sönder min nya versity-jacka med i ena ärmen. Jävla skit. Fråga mig inte hur jag lyckades. Så nu sitter jag och leker med tanken att skrädda till en egen hos anrika Stewart & Strauss. Finns ju Svenska Jey People Store och ett antal andra, men det känns inte lika lattjo som att lattja ihop en egen SS-jacka hos S&S. Ni hajar va?

Tre fyllon och en söndersliten jacka.

• Bildat ännu ett band som antagligen ingen någonsin kommer få höra eller uppskatta. Det är jag och ett gäng gamla gubbar som försöker lira punk. Får se hur det hela artar sig. Vi heter Verkligheten i alla fall.
• Blivit raggad på av en ökänd och tungt kriminellt belastad snubbes dotter. Anledningen till att jag bangade ur är knappast att hon är ful utan av 7000 andra, som till exempel att jag inte vill hamna i bakluckan på snubbens bil i väntan på arkebusering typ. Dels det och dels att jag bara har Fanny i skallen. Och nej, det var inte Jackie Ferm som limmade.
• Börjat röka John Silver igen. Fuck lågbudgetfulcigg och hail alla flimmerhårsmördande klassiker. Det ska kännas som man blir napalmad i lungorna när man tar ett bloss.
• Fått en ny kompis. Nya kompisen har samma frisyr som sångerskan i Those Dancing Days, typ. Eller Sideshow Bob om man så vill. Jag gillart. Både frisyren och vänskapen. 
• Matat en and rakt ur handen för första gången i mitt liv. Och jag är ändå andmatarproffs. När den väl högg till så fjollade jag ur och drog bort handen så fort den knipit åt sig brödbiten.
• Önskat att min kuk hade en sådan här förmåga. Fatta vilket partytrick, alla lägereldsgitarrister kan ju slänga sig i den berömda väggen. Tack till Malin som uppmärksammade mig om detta fantastiska kryp.
• Lyssna löjligt mycket på 8-bits versioner av både nya och gamla klassiker. Några av favoriterna är:
  At The Gates - Terminal Spirit Disease, Dissection - Where Dead Angels Lie, Satyricon - Mother North, Rancid - Ruby Soho, Bad Religion - American Jesus, 50 Cent - In Da Club, 2 Pac - Changes, Bruce Springsteen - Dancing In The Dark,  Burzum - War, Leonard Cohen - Hallelujah och en hel hög till.
• En ulv i fårakläder. Eller något.
• Garvat lite motvilligt åt den bästa den bästa anledningen evah till att aldrig röka salvia. Tack till Keffat för länken!
• Lyssnat på Heathen Bastards EP 420 Ton Temple Of Unholy Riffage. Lite som om Pyramido var från South Carolina och rökte mer brass, fast ändå inte. Bra skit hur som haver.
• Haft en liten ofrivillig Prussian Blue-revival. Oavsett vad man tycker om deras agenda så diggar jag fortfarande musiken och förundras över fenomenet. Att undvika att tänka på hur Sarah & Tegan hade låtit om deras föräldrar delat samma värderingar som Lamb och Lynx päron är ju totalt oundvikligt. Lite som fotbollsmorsor/farsor fast med vit makt. För er som är totalt obekanta med Lamb & Lynx så rekommenderas den här BBC-dokumentären starkt. Det är svårt att ogilla tjejerna efter att ha sett den. Som kontrast till detta har jag även haft en Lauryn Hill-revival, det är ett brott emot mänskligheten att hon aldrig släpper något nytt. Man emar och längtar, helt i onödan antagligen. Chansen att GG släpper en ny platta är förmodligen större. Chansen att dom gör en duett är, tyvärr, obefintlig. Rebel för fan.
• Önskat, lite sådär i smyg, att det fanns fler tjejer som Gazelle Amber Valentine i Jucifer. Hon är bara så jävla 90-tal så att det finns inte. På ett bra sätt. Eller så är det bara jag som inbillar mig det eftersom sången ibland påminner mig om Louise Post i Veruca Salt.
• Seriöst funderat på att äta glas och skjuta mig i skallen. Anledningen? Will Smiths dotter Willow Smith. Hela den klanen borde dö, dö, döden dö.


Sjuk hund och sjuk snubbe


• Fiskmåsar ska också dö, dö, dö döden dö. Skrikigare jävlar hittar du inte ens på Medborgarplatsen. Dom håller mig vaken om natten och dom jiddrar med Fanny och Bodil konstant. Jävla as.
• Lyssnat på grindcore för första gången sedan Finska vinterkriget typ. Tack till Subben för tipset om Magrudergrind. Rensigt som fan.
• Sett en förvånad hjortfamilj på två meters avstånd. När dom upptäckte mig och polarn lättade dom som avlöningar hela bunten.
• Återupptagit kontakten med Fanny. Jag har varit ett förbannat as och inte hört av mig under tiden jag var hospitaliserad, så hon har ju gått omkring och befarat det värsta. Men jag har inte velat att hon ska se mig i det skicket jag har befunnit mig i, och dessutom har hon fullt upp med sin bok, sin hund och sina egna problem. Jag har inte velat belasta henne ytterligare. Men när hon verkligen behövde mig fanns jag inte där. Eller som hon själv uttryckte det: "Lite som Lady Gaga; in love with Judas och allt som hör därtill.".  Att hon fortfarande finns där för mig är helt otroligt, och jag är så jävla tacksam för det att jag inte ens kan kläda det i ord. Ironiskt nog är hennes underbara klant till hund också sjuk och har dubbelsidig lunginflammation och en massa annan skit precis samtidigt som en annan. Jag älskar dom båda två av hela mitt hjärta. Bara så att ni vet. Bara så att ni vet... ♥

Over and out. För nu.

//Pålle Von Fritzlkeller

(NS: Eyehategod - Serving Time In The Middle Of Nowhere)






♥ Bästa tjejerna♥