That Church Better Be On Fire...

...Är en charmerande blogg som drivs av ett par med en okuvlig glöd för mörka tongångar inom olika genrer.  

Så, H & M, hur började TCBBOF?

H: Det började med att jag hade snackat med en polare om att ha en recenssionsblogg inriktad på ondska och black metal. Sedan bangade han ur och saken rann ut i sanden lite.

M: Eftersom vi båda har mer eller mindre samma musiksmak, och är riktiga musikfascister för övrigt, så föreslog jag att vi skulle ta upp det istället. Så jag skapade en blogg en dag och sa åt H att börja skriva. Helt enkelt.

Var ni ett par då eller kom det sen?
H: Vi var förenade av hat och misär redan då.

Så man kan säga att bloggen är erat misärbarn då alltså?
M: Just precis. Vi vårdar den in i döden och så vidare.

Hur kom ni på namnet? Det är ju lysande.
M: Det var faktiskt min idé. Hardcorebandet Ruiner har gjort en låt som heter "That Stone Better Be On Fire", och vi tyckte det var helfestligt att byta ut "Stone" mot "Church". Just Ruiner är ett band som vi båda håller kärt, för övrigt.

Det är humor.

H: Det är så vi rullar. Så svart som möjligt, precis som en redig kopp kaffe.

Hur kom ni in på BM? Hade jag sett er på stan hade jag aldrig kunnat lista ut att ni gillade Peste Noire för att ta ett exempel. Om inte H hade haft på sig en patch eller något. Ni ser ju så hela, rena och söta ut. På min tid syntes det tydligt på folk.

M: Hahaha! Sedan födseln har jag gillat att vältra i ondska och skadeglädje, och har väl alltid lyssnat på deppig musik. En gång i ungdomen snubblade jag över BM och tyckte det var gött helt enkelt. Ondska och destruktivitet kombinerat med den intensitet som genren bär med sig fick mig att gå igång ordentligt.

H: Black Metal har som med mycket annat kommit på senare år för mig. I min frodiga ungdom var det mest hardcorepunk som gällde och då kände jag ett tvång att ha den rätta uniformen och allt vad det innebär. Nu för tiden är jag väldigt öppen för olika sorters genrer så det är väl därför man inte ser mig i patronbälte och långt svart hår. Även om jag är stolt ägare till en fin jeansväst med både Darkthrone-patch och Broder Daniel-pin.

Jag har en Broder Daniel-patch på en av mina västar. Brevid Burzum. När ska M skaffa väst då? Mycket viktigt!

H: Tro mig jag har poängterat det mer än en gång. Men för döva öron.
M: Jag har rätt mycket tonårstrots kvar och känner att jag inte vill klä mig som majoriteten av scenen. Det i sig tycker jag är jävligt punk. Så det så.

Jag får inte ha skinnväst för min hjärtevän, och helst inte patronbälte. Är det så att ni köpslår med varandra om sådant?
M: Om H snaggar sig så gör jag fan slut. Mer än så är det nog inte.
H: Så länge hon inte går över till att bli cybergothare är jag nöjd.

När vi ändå är inne på snaggade skallar... "Som Hitler, fast snäll", kan du utveckla det M?
M: Det är faktiskt ett citat ur en kort men intensiv och inte särskilt intelligent komediserie, och jag tyckte det passade bra. Om jag fick bestämma så skulle ju världen bli en jättefin plats. Massa glada djur skulle ströva runt överallt osv.

M jobbar ju i djuraffär och H målar djur. Vad har ni för favoriter?

M: Hästar, hundar, kaniner, ankor... Alla djur! Förutom krabbor osv.

H: Tjocka och gosiga djur. Djur som jag kan relatera till helt enkelt.

Vad är det H pluggar? Är det konst?

H: Du har gjort din research ser jag. Jag pluggar kulturvetenskap med musik som inriktning på Linnéuniversitetet i Växjö. Denna terminen har jag bland annat lärt mig det specifika i musiken i Gudfadern-filmerna och hur man känner igen en äkta jojk. Bara den mest nödvändiga kunskapen med andra ord.

Vad ska ni bli när ni blir stora då?

H: Jag siktar på att bli äldre och visare. Hade man kunnat jobba som mysfarbror hade jag nog satsat på det.

M: Jag kommer väl fortsätta att jobba med djur. Det kommer säkert sluta med att jag sitter i ett hus fullt av djur, och när jag dör så käkar de upp mig. The circle of life.

Det var då ett jävla mysande. Röks det mycket gås?

H: Man kan väl inte röka en gås heller? Tror M hade dödat mig om jag hade försökt mig på det.

Röka gås = slang för att röka hasch.

H: Jag förstod det men försökte skoja till det. Världen förstår sig inte på min humor.

Dessutom kan man säkert röka en gås...

M: NEJ!

Jag skulle vilja vara en Gavaschgås. Skulle inte ni? Gavasch är när man tvingar ner sprit i gåsens strupe för att levern ska svälla och bli härlig.

H: Det vore något. Då slipper man ju anpassa sig efter systemets öppettider.

Anpassa sig efter Systemets tider? Jag har minsann sett en bild där du har kryss på händerna...

H: Haha, ja man måste väl prova på allt? Men M fick mig att gå tillbaka till flaskan.

Så sant, så sant... M har ju en fäbless för Franska band. Hur kommer det sig? Några tips som man inte redan fått på TCBBON?

M: Jag kan ju inte ett ord franska, förutom "Mange de la merde!", men jag tycker att de på något sätt lyckas fånga så mycket mer i musikens atmosfär, än vad många andra lyckas med. Även om det naturligtvis finns det undantag.
Så småningom kommer det att komma upp fler franska dyrgripar på bloggen, men jag kan tipsa er om Mihai Edrisch, som redan finns på bloggen. Deras första skiva är helt kaotiskt bra.

Har ni kollat upp Quebec-scenen än då? Det är ju nästan Franskt...M: Dit har jag hunnit men det låter ju som om det vore något för mig. Har du något bra tips att börja med?

Allt därifrån. Forteresse, Malveillance, Akitsa och så vidare. Allt är typ bra.

H: Malveillance och Akitsa känner jag till lite. Funderade inte så mycket på var de var ifrån när jag hörde dem först men kan konstatera att det är bra grejer.

Malveillance har gjort flera covers på Ramones. Commando är dock bäst. Men, hur kommer det sig att ni valde att skriva på engelska?

H: Det minns vi faktiskt inte. Men jag antar att det var för att locka en så bred läsarskara som möjligt. Sen har vi till exempel gjort en intervju med det amerikanska bandet Vestiges och kommer säkert göra intervjuer med fler utländska band i framtiden så det ser väl mer tilltalande ut att köra på ett språk än att skifta, haha. Vi har faktiskt fler amerikanska läsare än vi har svenska för tillfället.

Det kan jag tänka mig. Är det tanken att det ska bli mer intervjuer i framtiden alltså?

H: Ja det är tanken i alla fall. De intervjuerna vi har gjort har varit populära och ett bra sätt att lära känna nya band och personer så det är ett koncept vi ska försöka köra mer på.

Pseudonymerna, hur kom dom till? Jag antar att H kallar sig Bestefar för att han är en mysfarbror fångad i en ung mans kropp eller?

H: Det kan man säga. Sen är det självklart en hyllning till Grotesco's sketch Bestefar og jeg.
M: Nu kommer fransmännen in i bilden igen. Det franska bandet Celeste har ju ett album som heter Mortenee(s) (som ska betyda dödfödda, om jag förstått det rätt, sjukt BM), och jag tyckte det var lite fyndigt att låna det. Sedan är ju den första och den sista bokstaven i Mortenee samma som i mitt riktiga namn. Svinhäftigt.

Så det här med att ni är lite hemliga och anonyma, beror det på att musiken ska hamna i fokus eller?

M: Njäe. Varken jag eller H har ett behov av att synas. Så det har bara blivit så. Vi är ju inte superanonyma heller, det är ju lätt att ta reda på vilka vi är. Sedan så tycker vi ju faktiskt att musiken ska vara i fokus också. Det är ju en musikblogg trots allt.

Vi måste prata om H´s tatuering. Geten alltså. Hur reagerar släkten?

H: Min käre mor blev lite förskräckt samtidigt som hon tycker det är lite spännande, fast det vill hon inte riktigt erkänna. Den som har reagerat mest är faktiskt min syster, allt ska vara så jävla vuxet hela tiden. Men huvudsaken är att Rolf, som han heter, mår bra och frodas. Kommer komma till lite färg fram mot hösten om allt går som planerat.

Vem är det som har gjort den? Jag är mäkta avundsjuk, för en gångs skull.

H: En god vän vid namn Kalle, som tidigare jobbade på Slim Kim Tattoo i Sölvesborg. Det är han som både ritat och tatuerat.

Har han någon hemsida?

H: Det verkar han inte ha, tyvärr. Han är för cool för det. Tatuerar bara sektmedlemmar.

Hur är det med M då? Inget bläck där?

M: Nej... Fast jag har sagt att det ska bli av i typ 4 år nu. Jag vet vad jag ska ha för motiv, men är inte riktigt säker på placeringen.
H: Med andra ord, hon är en fegis.

Haha, men när hon ju väl gör det kommer hon ju säkerligen torska...Hur bestämmer ni vad ni ska skriva om? Sitter ni och har mysiga redaktionsmöten eller skiter ni blankt i varandras åsikter och bara kör på? På SS gör vi båda.

M: Vi har väl aldrig haft någon riktig konflikt, varken över bloggen eller vårt privatliv, så man kan väl säga att vi tänker ganska lika. Därför tuffar vi bara på. Fast jag skulle önska fler mysiga möten med kakor och så vidare.

Är ni vegetarianer båda två? Annars kan det ju lätt uppstå konflikter runt kosthållningen...

M: Japp, och det är rätt skönt. H tycker dessutom att det är kul att stå i köket, och är duktig på det också, så där är det minimalt med konflikter.
H: Bara jag lagar potatismos någon gång då och då så är hon nöjd. Men målet är att lära henne äta svamp, hon är en kräsen stadsbo.

Att H vänsterbloggprasslar med Misärmanufakteriet då? Är det ett problem eller får H också vara med om hon vill? Jag ser fram emot att se hur den bloggen kommer arta sig.

H: Misärmanufakteriet är något jag har tänkt på länge. Meningen är väl att den inte ska vara så strikt som TCBBOF utan innehålla lite allt möjigt som intresserar mig. Jag är själv förväntansfull över hur den bloggen kommer att ta form och det är nog inte helt omöjligt att M får vara med på ett hörn.
M: Jag lär med all säkerhet gästblogga lite, så det är inga problem.

Jag gillar namnet. Det ligger bra i käften.

H: Ja, jag är själv ganska nöjd med det. Jag brukar inte vara så kreativ när det gäller sådana saker, men man har väl sina ljusa stunder.

Så det är tänkt att den ska handla om lite allt möjligt?

H: Fokusen kommer ju med största sannolikhet ligga på musik men det kommer säkert dyka upp lite annat skoj. Känner jag för att skriva om en bra film jag har sett kommer jag säkert göra det till exempel.

NCF tycker att ni är "Black Metal Hipsters", vad har ni att säga om det?

H: Vilket fack folk väljer att placera oss i är upp till var och en. Känns lite som att vem som helst som intresserar sig för "smal" musik klassas som hipster nu för tiden. Nu vet ju inte jag exakt vad NCF syftar på men jag anser att bra musik är bra musik. Att ett band som tex Deafheaven har hoppat på trenden att spela black metal och ligger på ett stort bolag som Deathwish gör inte mig så mycket så länge musiken i sig är bra.
M: Och jag instämmer väl. Det är lite roligt med sådana påståenden också, såvidare det inte är ren smutskastning. Hurra för yttrandefriheten och så vidare.

Så, nu ska jag lämna er ifred. Har ni något att tillägga eller?

Nej, men tack för intervjun och för visat intresse. Du är en trevlig prick osv.

Tack själv. Om ni av någon anledning vill kontakta TCBBOF så gör det här, antar jag.

//P.I.G.